Den 25 juni samlades järnvägsbranschen på Samhällsbyggararenan i Almedalen för att diskutera hur järnvägen kan bli mer robust, kapacitetsstark och långsiktigt konkurrenskraftig
Intresset var stort. Lokalen var fullsatt och samtalet höll ihop från första till sista delen. Frågorna är svåra, men de är inte längre bara enskilda aktörers frågor. De handlar om systemet som helhet.
Bakom seminariet stod Föreningen Sveriges Järnvägsindustrier, Järnvägsbranschens samverkansforum, Swedtrain och Tågföretagen. Moderator var Linus Eriksson, vd för Øresundsbron.
En gemensam vision för framtidens järnväg
Järnvägsbranschen har tagit fram en gemensam Vision 2050 och en färdplan för vägen dit. I Almedalen samlades bransch, politik och näringsliv på seminariet ”Järnvägsbranschen kraftsamlar – räcker dagens politik för framtidens järnväg?”
Seminariet tog sin utgångspunkt i den positionsförflyttning som skett i branschen de senaste åren. Genom JBS har aktörerna samlats bakom Vision 2050 och en gemensam färdplan. Ambitionen är att gå från låsningar till lösningar, från deloptimering till helhet och till ett mer gemensamt ansvar för järnvägens funktion.
Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen och styrelseledamot i JBS, beskrev förändringen tydligt:
– Efter alla år där vi pratat om varandra i stället för med varandra i järnvägsbranschen, har vi äntligen landat i att ingen aktör fixar allt själv.
Hon lyfte också värdet av att samla kunskapen i samma rum. Det är när aktörerna sitter tillsammans som problem kan identifieras och lösas.
Roberto Maiorana, generaldirektör för Trafikverket och styrelseordförande i JBS, betonade att arbetet går framåt och att resan både är viktig och krävande.
– Vi kommer inte alltid att vara överens, men vi måste ta också de svåra samtalen. För det är runt bordet och i samverkan som vi löser ut detta, sade han.
Han beskrev järnvägen som ett attraktivt transportslag som många vill använda. Samtidigt står branschen inför en historisk upprustning och ska köra fler tåg än någonsin. Därför blir balansfrågan central.
Kunden i centrum
Kundperspektivet återkom flera gånger. Jonas Abrahamsson, vd för SJ och styrelseledamot i JBS, konstaterade att resenärer och godskunder inte är intresserade av var gränsen går mellan olika aktörers ansvar. De vill att systemet fungerar.
– Våra kunder bryr sig inte om vems felet är, sade han.
Han pekade särskilt på behovet av bättre samverkan i störda lägen. Rätt information och gemensam förmåga att nå ut snabbt kan göra stor skillnad för förtroendet.
Hur rustar vi upp järnvägen samtidigt som tågen rullar?
Den andra delen av seminariet handlade om hur tågen ska kunna rulla samtidigt som järnvägen rustas upp. Ulrika Heie, ordförande i riksdagens trafikutskott, beskrev samplaneringen som nyckeln och pekade på att Sverige nu gör mer underhåll än tidigare samtidigt som trafiken ökar. Hon lyfte också att systemet länge varit byggt för just-in-time, men nu behöver utvecklas mot större robusthet.
För godstrafiken blev frågan om kapacitet mycket konkret. Henrik Dahlin, vd för Green Cargo, pekade på att mindre åtgärder skulle kunna ge stor effekt. Ett exempel är möjligheten att köra längre godståg. Den europeiska standarden är 1 050 meter, men i Sverige begränsas möjligheterna bland annat av för korta mötesplatser.
Maria Nyman, trafikdirektör på Skånetrafiken, betonade att det helst inte ska finnas en målkonflikt mellan att rusta upp järnvägen och att köra mer trafik. Hon lyfte behovet av fyra spår mellan Lund och Hässleholm, men också vikten av faktabaserat samarbete.
Långsiktiga investeringar och tydliga prioriteringar
Finansieringen var seminariets tredje stora tema. Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, slog fast att underhåll är en investering och att ekonomi i grunden handlar om att välja. Hon efterlyste tydligare prioriteringar, att branschen börjar direkt med lågt hängande frukter.
Henrik Andersson, strategikonsult på Sweco, menade att Sverige behöver en tydligare målbild för järnvägen. När kapaciteten inte räcker till riskerar olika typer av tåg att tränga undan varandra. Han pekade också på att samhällsekonomiska kalkyler inte alltid fångar framtida behov, industrisatsningar och alternativkostnaden av att vänta.
Behovet av långsiktighet återkom flera gånger. Aylin Nouri (S) framhöll att staten måste vara en pålitlig aktör. Maria Stockhaus (M) lyfte de långa tillståndsprocesserna som ett konkret hinder. Jakop Dalunde (MP) konstaterade att samsyn är bra, men att det också krävs vägval. Thomas Morell (SD) efterlyste högre tempo och bättre information för att stärka förtroendet för järnvägen.
Från färdplan till genomförande
När seminariet avslutades var slutsatsen tydlig.
Branschen har tagit viktiga steg genom Vision 2050 och färdplanen. Samverkan har blivit mer konkret och genomförandekraften finns.
Nu fortsätter arbetet. Nästa steg är att omsätta färdplanen i praktiskt genomförande.
– Det arbetet är vi i full gång med och vi kommer snart att berätta mer om det, sa JBS generalsekreterare Ingela Bendrot.
Text: Peter Wallin