Den svenska järnvägsbranschen växlar nu upp sitt samarbete. Den 11 mars samlades ledande företrädare för branschens tyngsta aktörer för att arbeta med konkreta åtgärder för att stärka järnvägssystemet – både här och nu och på längre sikt.

Mötet markerade startpunkten för en nystart där branschen nu samlas i en fristående förening för att ytterligare stärka samverkan och öka tempot i utvecklingsarbetet.

Under dagen valdes Roberto Maiorana, generaldirektör för Trafikverket, till ordförande för Järnvägsbranschens samverkansforum. Till vice ordförande valdes Biljana Pehrsson, vd för Jernhusen.

Ingela Bendrot är sedan den 1 januari generalsekreterare för den nybildade föreningen. Uppdraget är att leda och utveckla samarbetet mellan branschens aktörer och bidra till att arbetet med att stärka järnvägssystemet kan växlas upp.

Ledande aktörerna i järnvägssystemet

Järnvägsbranschens samverkansforum bildades för tio år sedan och samlar i dag de viktigaste aktörerna i järnvägssystemet. Under dessa år har branschen tillsammans tagit fram en vision för järnvägens utveckling fram till 2050 samt en färdplan med konkreta åtgärdsområden där organisationerna samarbetar.

– Järnvägsbranschens samverkansforum innebär att alla tunga aktörer samlas regelbundet för att konkret lösa olika typer av problem och stärka järnvägssystemet i Sverige. Det som gläder mig mest är att jag under de senaste åren har sett en tydlig positionsförflyttning i branschen – från en period med många låsningar mellan aktörer till en situation där vi tillsammans fokuserar på att hitta lösningar, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen och avgående ordförande för JBS.

Sammanlagt arbetade deltagarna under dagen med ett hundratal konkreta åtgärdsförslag från branschens olika aktörer.

Förslagen spänner över flera områden, bland annat punktlighet, digitalisering, kompetensförsörjning, kapacitet i infrastrukturen och förbättrad information till resenärer och godskunder.

En central del av dagen bestod av en workshop där organisationerna presenterade sina egna prioriterade åtgärder i så kallade tiopunktslistor.

Listorna innehåller konkreta initiativ som varje aktör driver eller vill utveckla för att stärka järnvägens funktion, punktlighet, kapacitet och attraktivitet.

Fokus på här och nu

På mötet deltog ett 30-tal personer med centrala roller inom järnvägsbranschen. Fokus låg på åtgärder som kan genomföras här och nu genom bättre samarbete i branschen.

– Järnvägsbranschen är en mycket viktig framtidsbransch i Sverige. Vi är många aktörer som tillsammans behöver bidra för att systemen ska fungera bättre. Genom JBS samlar vi branschens ledande aktörer för att arbeta mer systematiskt med konkreta förbättringar av järnvägssystemet, säger Roberto Maiorana, generaldirektör för Trafikverket och ny ordförande för Järnvägsbranschens samverkansforum.

Arbetet inom JBS handlar både om långsiktiga utvecklingsfrågor och om åtgärder som kan stärka järnvägssystemets funktion redan i dag. Genom att samla aktörerna på högsta strategiska nivå skapas bättre förutsättningar att tillsammans driva förändringar som gör skillnad i hela järnvägssystemet.

– Samverkan är ett effektivt verktyg i en bransch med många aktörer, komplexa processer och långa ledtider. Genom att samlas skapas bättre förutsättningar att snabbt hitta lösningar. Arbetet präglas av ett gediget grundarbete där experter från järnvägens olika aktörer tillsammans tar fram lösningar. Det är härligt att möta det stora och genuina engagemanget i branschen – och det är en språngbräda till en bättre järnväg, säger Ingela Bendrot, generalsekreterare för Järnvägsbranschens samverkansforum.

Den 19–20 februari samlades närmare 300 deltagare i Östersund för Järnvägsforum Norr under temat ”Järnvägens roll i ett nytt Europa”. Under två intensiva dagar diskuterades järnvägens betydelse för tillväxt, beredskap, konkurrenskraft och nordiskt samarbe

JBS – Järnvägsbranschens samverkansforum – var starkt representerat genom flera av sina främsta företrädare. På plats fanns ordförande Catharina Elmsäter-Svärd, vice ordförande Roberto Maiorana, generalsekreterare Ingela Bendrot samt styrelseledamöterna Henrik Dahlin vd Green Cargo, Bertrand Gryspeert vd Vossloh samt Johan Wadman vd Svensk Kollektivtrafik. Även företrädare för Tågföretagen, SJ och Alstom var på plats. 

Underhåll, teknik och genomförandekraft

Trafikverkets planförslag analyserades och diskuterades under forumet, och flera av inspelen låg väl i linje med de prioriteringar som JBS lyfter. En fråga återkom med särskild tyngd: behovet av effektiva och snabba underhållsinsatser på det svenska järnvägsnätet.

Bertrand Gryspeert beskrev med stor inlevelse den växelfabrik som nu håller på att ta form och hur ny teknik, industrialiserade metoder och förbättrade planeringsinstrument kan bidra till att korta ledtider och höja kvaliteten i underhållsarbetet. Budskapet var tydligt: för att möta det uppdämda underhållsbehovet krävs ett ökat tempo och ett mer systematiskt nyttjande av modern teknik.

Även i samtalet om hur järnvägens nyttor värderas – och vilka prioriteringar som görs mellan gods- och persontrafik – blev genomförande och effektivitet centrala frågor. Roberto Maiorana deltog i diskussionen tillsammans med bland andra Henrik Dahlin, som även medverkade i panelen om att knyta ihop Norden och stärka järnvägens roll i ett större europeiskt och säkerhetspolitiskt perspektiv.

Kompetensförsörjning avgörande

Förmågan att genomföra de omfattande underhållsinsatser som krävs hänger nära samman med tillgången på rätt kompetens. Stefan Gustavsson, vd Infranord, betonade att tempot i genomförandet inte kan öka utan en stärkt och långsiktig satsning på kompetensförsörjning i hela sektorn.

Vision 2050 – riktning framåt

I sitt inlägg lyfte Bertrand Gryspeert även JBS Vision 2050 som en gemensam kompass för branschens långsiktiga utveckling. Visionen sätter riktningen för de beslut som fattas här och nu – i planering, investeringar och teknikutveckling – och tydliggör behovet av samordning, innovation och ett tydligt systemperspektiv i ett nytt europeiskt landskap.

Sammantaget visade Järnvägsforum Norr vilken central roll järnvägen spelar i ett nytt Europa – och den tydliga närvaron från JBS underströk samverkansforumets betydelse som en samlande kraft för branschens långsiktiga och konkreta utvecklingsarbete.

JBS roll och pågående initiativ i fokus

Precis innan infrastrukturminister Andreas Carlson klev upp på scen medverkade generalsekreterare Ingela Bendrot i ett samtal med moderatorn Joakim Berg, vd Norrtåg. Samtalet syftade till att tydliggöra JBS roll i branschen och de uppgifter som samverkansforumet arbetar med just nu, med särskilt fokus på Initiativens arbete.

Inom JBS samlas specialister och nyckelpersoner från hela järnvägssektorn för att gemensamt analysera utmaningar och ta fram konkreta förbättringsförslag – bland annat inom kapacitet, punktlighet, datadelning och kompetensförsörjning. I anslutning till ministerns medverkan överlämnades Initiativens årsrapporter för 2025 för att visa kraften i JBS:s samverkan.

Från färdplan till verklighet – det var temat för årets strategiseminarium inom JBS, järnvägsbranschens samverkansforum. Och det är tydligt att de små stegen framåt börjar bli både fler, och lite större.

Ett hundratal deltagare hade samlats på Operaterrassen i Stockholm, där JBS ordförande Kristoffer Tamsons inledde med att konstatera att många ramar nu finns på plats, från vision och färdplan för järnvägen till nytt förslag till nationell plan, men att branschens framgång fortfarande bygger på att alla gör verkstad, både var för sig och tillsammans.

– Det finns många utmaningar, men också mycket bra att berätta om. I september gick det till exempel fler tåg i tid än någon annan septembermånad och dessutom fler tåg än vad som överhuvudtaget gick på järnvägen för tio år sedan, framhöll han.

Ledarskapet en nyckel

Just kommunikation, men också ledarskap och kultur, var återkommande ord när styrelsen reflekterade över JBS interna struktur och organisation, något man jobbat mycket med senaste året. Allt för att ta viktiga steg mot ökad handlingskraft.

– Att försöka sätta sig i någon annans sits är viktigt, sa Bertrand Gryspeert från Vossloh.

MTR Nordics Caroline Åstrand lyfte vikten av ledarskap, inte minst kring vad som ska drivas av varje organisation, respektive av branschen gemensamt.

Även i publiken hördes önskemål om tydligare ledarskap i varje bolag, och att ”detaljerna som utgör enigheten här i rummet behöver trattas ner och prioriteras framför andra insatser, annars har vi samma samtal om tio och tjugo år”.

Konkreta framsteg på flera håll

Att JBS får en hel del att hända var nästa pass ett levande bevis på. Maria Nyman från Skånetrafiken berättade bland annat om ett nytt arbetssätt tillsammans med Trafikverkets södra region, som burit frukt under året.

– Vi träffas månadsvis och går igenom de tio vanligaste stoppande felen, med detaljer om exempelvis plats, ställverk, korsningar och signaler. Och nu ser vi en bättre punktlighet i Skåne. Vårt fina samarbete kan förstås delvis vara personberoende, men det är också ett systematiskt arbete.

En annan nyckel till förändring är upphandlingsmetoder med incitament för att göra järnvägen bättre, menade Stefan Gustafsson från Infranord. Ett exempel är Trafikförvaltningen i Stockholm, där lokalbanorna nu har betydligt färre fel än innan. 

– Vanlig utförandeentreprenad skapar inte så mycket utrymme för innovation. Om vi ska återta det eftersatta underhållet måste vi investera i metodutveckling, fler maskiner och så vidare, och det kräver långsiktighet i planeringen. Det här skulle vi behöva mer av i baskontrakten.

Något annat som gjort succé är digital ordergivning, där lokförare istället för att behöva ringa får en digital notis om den uttagna körordern berörs av någon förändring. På så sätt kan man snabba på ordergivning utan att tumma på säkerheten, vid till exempel obehöriga i spår.

Vid bordsdiskussioner om vad man gjort i sina organisationer för att bidra till bättre kapacitet och kvalitet nämndes bland annat datadelning som gjort det möjligt att informera om ersättningstrafik.

Hur kan man då lära av varandras goda exempel och dela dem till fler? Ett tips som kom upp var att SKR, Sveriges kommuner och regioner, har en plattform som skulle kunna användas för att undvika att man gör samma utredningar på flera olika håll i landet.

Generalsekreterare till årsskiftet

På tal om ledarskap, vid årsskiftet görs JBS om och en generalsekreterare tillsätts. Ordförandeskapet är tänkt att roteras mellan styrelseparterna, på ett års mandat. Troligen införs också en vice ordförande, för att stötta.

Vid årsskiftet växlar Kristoffer Tamsons över ledartröjan till JBS nyinrättade generalsekreterare, Ingela Bendrot, som fick tillfälle att presentera sig – även om hon redan känner många i branschen. Närmast kommer hon från rollen som VD för Nya Ostkustbanan och tanken är att den nya rollen blir både en ledare internt och ansiktet utåt.

– Jag har följt JBS och sett att ni behöver jobba tillsammans, trots de målkonflikter som finns. Jag ser redan nu saker att ta tag i, men tänker inledningsvis hålla tillbaka och lyssna. I början är det också många praktiska saker kring uppdraget som behöver hanteras. Till vårens konferens kommer jag ha mer att säga, sa Ingela.

Biljana Pehrsson från Jernhusen satt med i rekryteringsgruppen för den nya rollen. Det man sökte och fann i Ingela var en kommunikativ generalist med djup och lång branscherfarenhet, hög integritet och politiskt obunden.

Tyckte till om nationell plan

I september lämnade Trafikverket över förslaget till ny tolvårig nationell plan till regeringen. Generaldirektör Roberto Maiorana, tillika styrelseledamot i JBS, beskrev förslaget som en historisk satsning på järnvägen, där det eftersatta underhållet ska betas av till år 2050.

– Det är ett samspel mellan hur vi planerat i tågplanen och hur ni som operatörer använder kapaciteten. Det får inte bli att man söker överkapacitet för att det är ”bra att ha”, framhöll Roberto, som också bidrog med goda exempel på effektivitet – bland annat underhållståget, där erfarenheterna från testet visar på högre kvalitet. Arbetena görs under tak, tryggt och i full belysning. Dessutom slipper man sätta ned hastigheten på intilliggande spår.

Johan Wadman från Svensk Kollektivtrafik lyfte den utmaning som uppstår när den nationella planen börjar verkställas och man inte kan köra trafik.

– Hur får vi näringsliv och medborgare att se nyttan? Här måste vi tillsammans skapa förståelse. Kommunikationen blir mycket viktig, betonade han.

Pierre Sandberg, Tågföretagen, uttryckte tacksamhet för att det nu finns en deadline i form av 2050 – något som organisationen länge efterfrågat. Flera i panelen välkomnade satsningen på ERTMS, med medskicket att man behöver tänka stråk och utnyttja den befintliga utrullningen.

Karolina Boholm från Volvo Group bidrog med godstransportköparens perspektiv – och betygsatte planen som den bästa hittills.

– För oss är tillförlitlighet det allra viktigaste. Att jobba med underhållet, redundans, flaskhalsar, triangelspår och ERTMS är otroligt bra. Det vi skulle önska är att man pratar mer om godsnyttor, som är oerhört viktigt för Sverige AB. Vi vill se politiska beslut. Gods är idag lågt värderat jämfört med personresor.  

Kriser som leder framåt

Ett ämne som gick som en röd tråd genom dagens samtal var skyfallen i Västernorrland i september, då hela branschen verkligen sattes på prov i skarpt läge.

– Vi leddes om till Inlandsbanan och blev väldigt glada över den principprioritering som Trafikverket gjorde, berättade Henrik Dahlin från Green Cargo. Det tog någon vecka, men uppskattades mycket av våra kunder. Jag vill överhuvudtaget berömma återställningsförmågan – prognoserna hölls eller överträffades.

Flera menade att branschen behöver kliva fram kring järnvägens klimatnytta, och hur vi rustar oss för klimatförändringar. Branschen kan till exempel behöva lyfta dialogen om skogens inverkan på vattenflöden och vikten av att inte avverka där det inte är lämpligt.

Två föredrag hade fokus på beredskapsfrågorna. Det ena hölls av Trafikverkets chef för järnvägsplanering, Ann-Sofie Atterbrand, och det handlade just om klimatanpassning. Trafikverket tar fram en klimat- och sårbarhetsanalys, för att identifiera de största riskområdena.

– Västernorrland synliggör vad vi måste bereda oss för, men också vad vi aldrig kommer att kunna förbereda oss för. Klimatanpassning behöver genomsyra allt vi gör – från planering och byggande till underhåll och hantering av trafikpåverkan. I nationell plan har vi nu en och en halv miljard till klimatanpassning på järnväg, så förutsättningarna finns.

Kriget i Ukraina har Färjerederiets Erik Froste upplevt på nära håll, som utsänd av EU och MSB till Odessa för sjöfartens del. Han vittnade om ombyggda vattenskotrar som kan hoppa (”sea drones”) och hamnföretag som fått byta ut fönstren flera gånger. Även järnvägen angrips. Färjerederiet har inte råd att köpa reservaggregat till alla platser, men har förberett så att rätt uttag finns. Rakel-apparaterna fungerar inte, så man kommunicerar med WhatsApp och Signal, förklarade Erik och skickade med en uppmaning:

– Om någon av er har kontakt med ukrainska järnvägsföretag, hör av er. Vi behöver er hjälp för att hjälpa Ukraina.

Vår bästa tid är nu

Dagen rundades av med att konstatera att svensk järnväg är en växande bransch, trots många år av lågkonjunktur. Kristoffer Tamsons tackades av och höll ett avslutande anförande, där han tackade för förtroendet och uppmanade alla att hålla i och hålla ut, att räta på ryggen och vara stolta.

– När jag fick möjligheten att bli ordförande hade vi precis tagit oss ur en svår pandemi. Järnvägen har visat på sin riktiga styrka. Vi har jobbat hårt med att få visionen på plats – en vision som det pratas brett om, både i departement och politiska partier.

– Det har varit en ära att vara konduktör på den här resan. Håll huvudet kallt, håll er till visionen och färdplanen. Och tala väl om varandra – då mår vi bäst.

Det är 200 år sedan den moderna järnvägen föddes. Järnvägsbranschens Vision 2050 fyller däremot bara ett år, men stora förhoppningar vilar redan på dess axlar. Nu gäller det att göra verkstad av orden.

Färdplanen för att förverkliga visionen var i fokus för vårens JBS-konferens, som samlade omkring 170 deltagare från alla delar av järnvägsbranschen på Nalen i Stockholm.

– Vår gemensamma ambition, sammanfattad i JBS Vision 2050, handlar om att skapa ett robust, effektivt och pålitligt järnvägssystem. Nu ökar vi framdriften inom JBS fokusområden för att tillsammans skapa den förändring som branschen och samhället behöver, sa Roberto Maiorana, Trafikverkets generaldirektör och styrelsemedlem i JBS.

Färdplanens strategi är tydlig: Att gå snabbare från beslut till genomförande, och att stärka samarbetsförmågan och helhetsperspektivet i branschen. Tillsammans med Henrik Dahlin, vd Green Cargo, framhöll Roberto Mairorana tre prioområden i färdplanen – punktlighet och pålitlighet, långsiktiga utvecklingsinsatser och former för effektivare framdrift.

En omvärld i förändring

Bertrand Gryspeert, vd Vossloh, tog med publiken på en rundtur i Europa (vars järnväg är den första, största och tätaste i världen). Järnvägsunderhållet är eftersatt på flera håll, men länder som Schweiz och Österrike har hittat finansieringsmodeller för att få balans. På frågan om Sverige är redo att låta exempelvis vägavgifter finansiera järnvägen, blev svaret: Det är inte billigt – men det andra är dyrare.

Även Finlands ambassadör i Sverige, Maimo Henriksson, stod för en internationell utblick. Finlands sak är vår – inte bara i melodifestivalen utan även i järnvägssammanhang. Inte minst med det försämrade omvärldsläget, Nato och höjd beredskap, konstaterade hon:

– Sverige är Finlands viktigaste bilaterala partner, och infrastrukturen har stigit upp som en priofråga där vi nu har tagit de första stegen för att knyta ihop finsk och svensk järnvägstrafik.

Förändringar i omvärlden var också temat för Transportföretagens pass, som gav en förhandstitt på en kommande rapport om de senaste transporttrenderna. Bland möjligheterna lyfts användningen av AI, till exempel automatisering i hamnar som då kan hålla öppet dygnet runt. Utmaningar som medlemsföretagen har identifierat är bland annat organiserad brottslighet, Europas regleringsiver, kompetensbrist – och givetvis också underhållet av järnvägen, där man lyfte fram en god samverkan med Tågföretagen.

Stolta men inte nöjda

Flera av dagens talare, bland dem inledande JBS-ordföranden Kristoffer Tamsons och lite senare infrastrukturminister Andreas Carlson, uppmanade till stolthet i järnvägsbranschen och att sträcka på ryggen. Sett över tid levererar järnvägen faktiskt bättre och bättre.

– Vi har ett år bakom oss med rekordlåg punktlighet, men samtidigt har det aldrig gått så många tåg i tid som förra året. Det är dags att ha lite mer självförtroende kring produkten ni levererar! sa Andreas Carlson till åhörarna. Samtidigt betonade han en hög förväntan på samverkan i branschen, och att han sätter stort värde på JBS och de steg som har tagits under åren.

Ministern öppnade för alternativa finansieringsformer, betonade vikten av samplanering vid avstängningar och lyfte regeringens mål om att rulla ut ERTMS till 2042 istället för 2070. Han nämnde också SVTs granskning av järnvägen, där han dagar före konferensen frågades ut i Aktuellt. Budskapet är att vi nu bryter trenden, inte minst genom att få upp basunderhållet på 15 miljarder kronor per år.

– I grunden är granskningen bra. Men politiken behöver ert stöd med rätt underlag och att ni berättar om alla de framsteg som faktiskt görs. Medialogiken söker konflikt, och här kan ni åstadkomma en mer enad front.

För egen del har ministern försökt få med sig komikern och programledaren Messiah Hallberg ut på ett växelbyte. Alla på konferensen fick också uppmaningen att ta med röda mattan och musikkåren, inte bara till invigningar av ny infrastruktur – utan även till underhållsåtgärderna.

Att kommunikation är en nyckelfaktor betonade också Trafikutskottets ordförande Ulrika Heie, som menade att JBS vision är superbra läsning, men att politiken borde ha varit med och tagit initiativet.

– Nu gäller det att politiken hinner ikapp. Svensk järnväg förtjänar en gemensam politisk målbild och strategi, med långsiktighet och samarbete över partigränserna.

En panel med styrelsemedlemmar från JBS reflekterade över politikernas budskap. Även om alla förutsättningar kanske inte är på plats, behöver varje aktör börja hos sig själv: Vad kan JAG göra?

Framsteg från färdplanen

I slutet av dagen gavs några goda exempel på redan påbörjade aktiviteter som går i färdplanens tecken. Först ut var Jonatan Lennartsson från Trafikverket som tillsammans med Jimmy Hagström från Strukton Rail berättade om pågående förflyttningar och förändringar som ska effektivisera olika delar av järnvägsunderhållet – från reinvesteringsåtgärder till basunderhåll. Ett exempel som Jimmy Hagström lyfte var djurpåkörningar, en av många orsaker till förseningar och tågskador. Med förebyggande och innovativa metoder kan förseningar förebyggas, djurliv sparas och kostnader för röjning minskas.

UBTR (Utvecklingsgruppen för Bättre Trafik- och Resenärsinformation) har drivit ett pilotprojekt om förbättrad trafikinformation vid ersättningstrafik, med Nobina och Vy i täten. Trots förbättrad webbinfo hos Vy och hänvisningar på Trafikverkets skärmar, visade det sig att resenärer i huvudsak fick information via busschaufförer och andra resenärer. Det saknas en gemensam trafikinfoprocess vid ersättningstrafik, och här ser realtidsinfo via Trafikverkets öppna API ut att vara en möjlig väg. Dataformatet öppnar för tjänster från olika aktörer, där det blir enkelt att ange varifrån bussen går.

Ingo Paas och Anders Bergkvist berättade om Green Cargos digitala resa, där företaget ersatt komplexa och föråldrade it-system med integrerade digitala plattformar. Allt från kundinfo till lok- och vagninfo, färdplats med mera har samlats i en grafdatabas, så att man i realtid kan spåra hur en avvikelse sprider sig – och få förslag till lösningar i form av ruttkompatibla omledningsalternativ, eller tåg och lok i närheten med rätt kapacitet och egenskaper.

– Vi har också en AI-assistent som kan svara på det mesta om våra operativa händelser. Framtiden är autonoma agenter, som i ett första steg kan aggregera beslutsunderlag – men på sikt både aggregera och exekvera beslut, siade lösningsarkitekten Anders Bergkvist.

JBS ordförande Kristoffer Tamsons fick summera en dag full av framtidsoptimism. Nu handlar det om att sprida de goda exemplen vidare.

Vad tycker du är viktigast för JBS att fokusera på nu?

Stefan Gustavsson, vd Infranord:

– Det är positivt att vi har en gemensam riktning framåt genom Vision 2050, men precis som Trafikutskottets Ulrika Heie sa är det viktigt att vi får med politiken, så att vi kan fatta beslut utifrån en långsiktig, gemensam plan.

Att främja samverkan mellan olika aktörer är också viktigare än någonsin, så att vi går i takt där det krävs samsyn och delar med oss av metoder som gör helheten bättre.

Samtidigt ska vi utmana varandra och konkurrera där det utvecklar branschen framåt.

Monica Lingegård, vd SJ:

– De kommande fem åren behöver vi våga prata om de potentiella målkonflikter som finns. Ska vi klara av underhållet kan vi inte öka kapaciteten hur mycket som helst. Det är redan en utmaning att vi vill köra tåg samtidigt som järnvägen behöver rustas upp.

Här är samverkansforumet viktigt. Vi behöver vara superkonkreta med vad som kan göras för att kunna arbeta i spåren utan att i för stor utsträckning begränsa trafiken.

Nu gäller det att gå från ord till handling.

Mikael Andersson, branschchef, Transportindustriförbundet:

– Det viktigaste nu är att förankra visionen med politiken. Den här frågan skulle behöva bli långsiktig och över partigränserna.

Utmaningen är framför allt den ekonomiska – att förverkliga visionen kräver mycket pengar, och där behöver man nog tänka nytt. När järnvägen byggdes på 1800-talet finansierades den till ganska stor del genom att låna.

Så skulle man antagligen behöva göra nu också, för att speeda på tempot.

När JBS i oktober kallade järnvägsbranschen till årets stora strategiseminarium låg fokus på den färdplan som ska visa vägen mot vision 2050 och ett Sverige som växer med järnvägen.

Det var på en flärdfull arena som järnvägsbranschen samlades i oktober för årets strategiseminarium. Temat var den färdplan som ska visa vägen uppåt och framåt mot branschens gemensamma vision om ett transportsystem som för oss närmare.

– Med färdplanen vill vi flytta vi fram positionerna och göra verkstad av ord och utfästelser i vår vision. Det finns stora förväntningar på oss från både näringsliv och resenärer, förväntningar som vi nu möter upp med bland annat ett antal prioriterade områden och aktiviteter i närtid säger Kristoffer Tamsons, ordförande Järnvägsbranschens samverkansforum (JBS).

Det var i våras som JBS presenterade en gemensam vision om ett transportsystem som för oss närmare inom och mellan regioner, grannländer och övriga Europa.

– Med visionen räcker vi som bransch upp en hand – vi ser utmaningarna och ska möta dem, vi kommer ta vårt ansvar utan att skylla på andra eller varandra. Med visionen sträcker vi samtidigt ut en hand – vi vill göra det tillsammans med andra. Med politiken, med transportsektorn och med omgivande samhälle säger Kristoffer.

För att ge drivkraft på färden och gemensamt forma vägen framåt samlades mer än 100 deltagare på Operaterassen den 18 oktober för att ta del av färdplanen med dess styrande principer, prioriterade aktiviteter och utpekade målområden.

– Färdplanen blir vår road-map när vi som bransch ska samordna och genomföra åtgärder, förbättra koordineringen mellan aktörer och säkerställa långsiktig planering och investeringar. Den sträcker sig över kort och lång sikt, med kortsiktiga mål fram till 2030 och långsiktiga fram till 2050.

Färdplanen har stort fokus på frågor om kapacitet och kvalitet, att effektivisera av pendlings- och transportstråk genom både byggande av ny kapacitet i systemet samt genom ett återtagande av det eftersatta underhållet.

– Tack vare givande samtal, inspel från JBS prioriterade initiativ samt en inspirerande presentation från Skogsindustrierna om deras färdplanearbete känner jag att den här dagen verkligen varit till nytta för branschen, och att den som ett första steg också för oss som bransch närmare varandra avslutade Kristoffer Tamsons.

Det var en strålande dag i Visby och trots det fanns det inte en enda ledig plats på Samhällsbyggararenan när Almedalsveckans hetaste seminarium, ”Transportsystemet för oss närmare – Sverige växer med järnvägen”, drog igång på morgonen fredag 28 juni.

Se inspelningen av panelsamtalet

Temperaturen steg snabbt på, såväl bokstavligen som bildligt, på  det branschgemensamma seminariet.

Över 30 talare passerade på scen, med flera framstående talare som Roberto Maiorana, generaldirektör för Trafikverket, Andreas Carlson, Sveriges infrastruktur- och bostadsminister och Kristoffer Tamsons, ordförande för Järnvägsbranschens Samverkansforum (JBS).

Kristoffer Tamsons uttryckte stora förväntningar:

”Vision 2050 har fått oss alla att lyfta blicken och plocka fram vår inre optimist. Järnvägen är ryggraden i transportsystemet, både historiskt och i framtiden. Nu är det tid att gå från ord till handling. Och vi inte skriva historia tillsammans, vi ska skriva framtid”, sa han.

Det som lyftes gång på gång på scenen var att branschen samlas som en aktör.

”Vi vet alla att det finns stora målkonflikter när vi ska realisera visionen. Vi måste både åka tåg och underhålla järnvägen samtidigt. Det kommer att kräva uppenbara diskussioner kring hur vi löser det. Men jag känner stark tilltro till att branschen och JBS kommer att klara de här diskussionerna”, sa SJ:s vd Monica Lingegård.

Bertrand Gryspeert, vd Vossloh Switch Systems, konstaterade att järnvägen har medvind i opinionen.

”Folk och gods vill åka tåg, vi har politiker som lyssnar, förstår och blickar framåt och vi har en myndighet som samarbetar och vill dialog”, sa han.

Ministern vill in i detaljerna

”Visionen är ett dokument som kräver erkännande. Det är en bra grundplatta. Det är viktigt att den nu omvandlas till konkreta handlingar med målet att få till en robust och tillförlitlig järnvägstrafik som stärker jobb och tillväxt”, sa infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

På frågan hur branschen bäst går vidare svarade statsrådet att det viktigaste han kan tillföra just nu är att hålla uppe tempot.

”Jag kan gå in i detaljerna och jobba tillsammans med er som bransch kring högre tillförlitlighet och hur vi genom ett sådant arbete också kan stötta andra trafikslag”, sa han.

400 000 jobb i fara enligt ny rapport

Omtag svensk järnväg presenterade kort sin senaste rapport ”Industribroms eller industrilyft?” som visar att industrin är motorn i Sveriges ekonomi. Den står för 15 procent av det samlade förädlingsvärdet och sysselsätter 800 000 personer direkt och indirekt. Många av jobben finns på mindre orter. En förutsättning för allt detta är att svensk industriproduktion fortsätter att vara globalt konkurrenskraftig, vilket i sin tur kräver ett väl fungerande transportsystem.

Rapporten är skriven av nationalekonomen Lars Jagrén och han konstaterar att Sverige har investerat betydligt mindre än genomsnittet i OECD, vilket påverkar vår konkurrenskraft.

”Vart fjärde företag upplever att bristen på adekvat infrastruktur hotar expansion och investeringar eller medför betydande kostnader. I långa loppet kan så mycket som 400 000 jobb vara farozonen”, konstaterade Pär Helgesson på SJ.

”Våra anställda har svårt att få ihop vardagen”

Ikea är ett av många företag som lider av Sveriges undermåliga infrastruktur.

”Vi har 220 000 anställda globalt och 5 600 i småländska Älmhult, där vi också har många av våra kärnverksamheter”, berättade Tina Petersson Lind från Ikea.

”Vi vill frakta både personer och gods på järnväg och vi vill inte prioritera mellan dem.

Varje dag pendlar 1 000 av våra anställda in söderifrån, och de har mycket svårt att få ihop vardagen på grund av alla störningar. Långsiktigt är detta ett hinder för oss att investera i Älmhult”, sa Tina Petersson Lind från Ikea.

Infrastrukturministern kommenterade direkt på scen och sammanfattade situationen med att det behövs mer pengar till infrastruktur, men också mer infrastruktur för pengarna.”

”Vi tar detta på största allvar. Vi går nu in i en ny fas i den ekonomiska politiken där vi behöver stärka för tillväxt. Vi Kristdemokrater anser vi att vi ska använda vår låga statsskuld som hävstång för investeringar som dämpar underhållsskulden i infrastruktur. Vi menar att vi har råd med en 40-procentig statsskuld”, sa han men konstaterade samtidigt att situationen är allvarlig och kräver tydligt politiskt ledarskap.

”Det måste skötas ansvarsfullt när vi är i ett så kritiskt läge. Vi måste ompröva finansieringsprinciperna. Utöver det anser vi också att vi behöver ha en rejäl diskussion om ramar, medfinansiering EU och Nato, alternativ finansiering och alternativa genomföranden.”

Medhåll från Trafikverket

”Det är en spännande rapport som Omtag svensk järnväg tagit fram. Vi behöver göra de här investeringarna. Jag blir också glad att höra från Andreas Carlson om KD:s partipolitik. Ett sådant skifte skulle åstadkomma en substantiell förbättring och bekräftar det vi pekade på i inriktningsunderlaget. Det skulle behövas ytterligare 150 miljarder kronor och det finns i detta. Sedan krävs så klart också ett regeringsbeslut”, sa Roberto Maiorana.

Nils Paul, infrastrukturexpert på Svenskt näringsliv, konstaterade att näringslivet i Sverige är stressat av situationen.

”Överallt där jag talat i Almedalen har upplåning varit på tapeten. Vi menar att man måste ha en nykter syn på privat kapital och att det är aktuellt i ett begränsat antal fall.

Däremot anser Svenskt näringsliv att det är rimligt att låna upp till 40 procent av statsskulden. Men då faller ett oerhört stort ansvar på politiken att lägga pengarna på rätt saker”, sa han.

”Vi måste framtidssäkra järnvägen”

”Det var vi som gav uppdraget till Trafikverket att ha fokus på att ta hand om det vi har innan vi tar nästa steg. Vi måste framtidssäkra järnvägen som en bärande del för svensk tillväxt och konkurrenskraft. Den historiskt stora underhållsskulden måste bort”, sa Andreas Carlson.

På frågan om politisk borgfred svarade Andreas Carlson att om det finns en samsyn till vilka systemkritiska frågor som ska prioriteras, så är han villig att öppna för ett bredare samtal.

Öresundsbron lyftes som ett bra exempel på att tillföra kapacitet och skapa samhällsnytta. Det finns ingen som inte vill ha bron idag, trots protester inför bygget.

”Jag är uppriktigt orolig för var som ska hända nu. Danmark har genom en bred politisk överenskommelse investerat bort sina flaskhalsar och när Fehmarn Bält öppnar försvinner den största av dem i norra Europa. Eller rättare sagt, den förflyttas till sträckan upp till Alvesta som redan idag har 100 procents nyttjandegrad”, sa Linus Eriksson, vd Øresundsbron.

Olika trafikslag konkurrenter i Sverige

En annan dimension som lyftes under seminariet var hur olika transportslag samverkar med varandra på ett naturligt sätt i de flesta länder.

”Flygplatser runtom i världen är multimodala nav. I Sverige har vi inte den traditionen. Vi ser olika trafikslag som konkurrenter vilket hindrar oss. På ett sätt är Arlandabanan ett problem här Varken SL, SJ eller Mälartåg får tillräcklig tillgång till banan för att kunna investera och den privata koncessionen går ut först 2050”, sa Peter Norman, regeringens Arlandasamordnare.

”Vi har inte råd att inte använda alla trafikslag. 60 procent av all import och export i Sverige går via Göteborgs hamn. Och våra kunder frågar bara efter tre saker: hur lång tid tar det, vad kostar det och är det hållbart”, sa Maria Franksen som är vd för Gothenburg RoRo Terminal.

”Låt fyrspår bli norm”

”Det byggs för långsamt. Och när vi gör det tänker vi för lite i stråk. Järnvägen måste ses som en strategisk resurs”, sa Maria Franksen.

”Vi måste öka tempot och var lite danska. Fyrspår måste var norm, precis som på motorvägar i de stora stråken”, sa Linus Eriksson.

Ordförande i trafikutskottet, Ulrika Heie (C) tyckte att infrastrukturministern sände positiva signaler om framtiden.

”Det är många intressanta modeller som ligger på bordet. Nu är det dags att vi bestämmer oss och går vidare”, sa hon.

”Det pågår en diskussion om ramverk mellan Tidöpartierna. Vi är överens om att vi vill öppna för privat kapital men jag vill inte kommentera finansmål eller finansiella ramverk. Däremot tycker jag norska Nye veier är ett spännande alternativ som skulle kunna fungera också i Sverige”, sa Maria Stockhaus (M).

”Vi måste få ner pengar i backen och få järnvägen att fungera bättre. Vi får inte tappa industrins investeringar och vi löser det med underhåll och bygga bort flaskhalsar. Vi är också öppna för alternativa organisationsformer”, sa Thomas Morell (SD).

Henrik Dider, HR-chef på Trafikverket, fick frågan om Vision 2050 kunde användas som språngbräda för branschens kompetensförsörjning.

”Visionen är en viktig grundpelare, en berättelse som ger vår bransch hopp. Nu kan vi bygga på med berättelser om kultur, digitalisering, hållbarhet och organisation för att göra vår bransch mer attraktiv i framtiden”, sa han.

Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen, efterlyste slutdatum för alla aktiviteter som visionen visar på.

”Det underlättar och gör det enklare att samarbeta eftersom rollerna blir tydligare. Vet vi när vad ska byggas och hur, vågar alla intressenter investera och då blir det också enklare att förbereda med rätt kompetens. Då blir det viktigt på riktigt”, sa hon.

En fråga om Sveriges konkurrenskraft

Kristoffer Tamsons, ordförande i Järnvägsbranschens samverkansforum avslutade dagen med ett citat av den grekiske filosofen Herakleitos.

”Det finns inget beständigt förutom förändring”, sa han och pekade på hur branschen kan kraftsamla på riktigt.

”För att järnvägen ska få en kritisk roll också i framtidens samhällsbygge har vi tre stora uppgifter framför oss: vi måste ta hand om det vi har och jobba smartare, vi måste kraftsamla för att investera och bygga nytt och sist men inte minst måste vi ta en ny och ner aktiv roll i samhällsbygget.”

”Transportsystemet står och faller med järnvägens förmåga. Järnvägen är inte bara en fråga för järnvägen. Det är en fråga om Sveriges framtida konkurrenskraft. Nu ska vi bygga något stort och bättre tillsammans”, avslutade han.

Text och bild Peter Johnsson.

Den 11 oktober höll JBS årets strategikonferens. Ett hundratal deltagare samlades för att tillsammans med JBS styrelse och företaget Kairos Future kicka igång skapandet av en ny vision för järnvägen.

När sorlet efter sedvanligt inledande järnvägsmingel och dito nätverkande lagt sig och deltagarna från järnvägens alla vrår slagit sig ner i konferenssalen ställdes direkt frågan som utgjorde temat för JBS strategiseminarium 2023. Behöver svensk järnväg en vision, och i så fall varför?

Det finns en stor förväntan på järnvägen som en del i en grön omställning av transportområdet. Bland annat ska spårbundna godstransporter fördubblas, och persontransporterna tredubblas till 2050. Men det kommer inte gå av sig självt, hur lätt än tågens hjul rullar på sin räls. För samtidigt förändras vår omvärld allt snabbare, med nya krav och förutsättningar. Så hur kan branschen då ta ansvaret för att styra spåren mot framtiden i rätt riktning? Ni anar svaret – genom en vision.

Under konferensens fick deltagarna med hjälp av moderatorerna Linda Thulin, Trafikverket, och Esbjörn Wahlberg, MTR, ta del av styrelsens tankar kring behovet av en vision. För att lägga en god grund för dagens framtidsblickande presenterades också både nuläge och utmaningar för JBS prioriterade initiativ – med andra ord Tillsammans för tåg i tid, Utvecklingsgruppen för bättre trafik- och resenärsinformation samt Kompetensförsörjning.

Vart är vi på väg?

En vision kan förenklat beskrivas som en önskvärd bild av framtiden. Men för att en vision ska ha någon möjlighet att förverkligas så måste den ta avstamp från verkligheten, annars riskerar hela arbetet att spåra ur och kvar blir då endast en utopi.  Uppgiften för strategidagens deltagare var därför att identifiera de förändringsområden som påverkar branschen mest på kort och lång sikt. Vad händer i vår omvärld som järnvägen måste förhålla sig till? Vilka är branschens egna drivkrafter, hur går tankarna i vår inre värld?

Alla dessa frågor om trender och förändringsområden stöttes och blöttes under överinseende av Erik Herngren och Daniel Lindén från Kairos Future. Först gavs en snabb introduktion till konsten att arbeta med framtiden, innan det blev mer handfast verkstad i form av olika workshops. I grupperna gick samtalet varma när det argumenterades om exempelvis AI och IoT eller Mobility as a service och V2G, säkerhetsfrågor eller kompetensbrist kan vara det som kommer forma järnvägens framtidsförutsättningar mest.

Nästa stopp Järnvägsdagen

Nu fortsätter visionsarbetet utifrån resultatet från strategidagen, och nästa avrapporteringstidpunkt blir i samband med Järnvägsdagen i november. Men resan har nu startat, och JBS ordförande Kristoffer Tamsons var mycket nöjd när dagen skulle summeras:
– Det här var en dag som verkligen visade branschen från sin bästa sida. Här fanns en tydlig känsla av ”vi”, en vilja att åstadkomma något mer och bättre. Vi fick också nyttiga konkreta medskick i fråga om vad som kommer att krävas för att nå dit vi vill. Jag tror att många med mig kände att vi med den här strategidagen tog oss ett antal steg på resan mot det målet.

Pierre Sandberg från Tågföretagen höll med: 
– I en snabbrörlig värld där stora megatrender förändrar spelplanen i realtid har vi en utmaning i att förena krav på en stabil och långsiktigt hållbar leverans med en stor dos flexibilitet. Här blir visionsarbetet en nyckel för att hålla ihop vår inre värld med omvärldens alla förväntningar!

Linda Thulin från Trafikverket knöt som moderator ihop dagen:
– Vi har alla olika roller som möjliggör resor och transporter ”från dörr till dörr” i hela transportkedjan. En vision för järnvägen kommer att hjälpa oss att tillsammans stärka järnvägens attraktivitet så att fler vill välja järnvägen när de ska resa och transportera gods. Vi kommer också kunna möta nya utmaningar tillsammans när till exempel industrietableringarna ökar i norra Sverige, den militära aktiviteten ökar och gränsöverskridande frågor hamnar i nytt ljus. 

Oskyddade plankorsningar och EU-kommissionens förslag till ny reglering av kapacitetstilldelning var på agendan vid JBS styrelsemöte den 21 september. Men det övergripande temat var den gemensamma vision för järnvägen som arbetas fram under hösten.

SJs vd Monica Lingegård var värd för mötet och ger här sin bild av visionsarbetet.

Vad innebär det att JBS ska ta fram en gemensam vision för järnvägen?

– Det händer otroligt mycket i omvärlden och det är viktigt att vi skapar en tydlig bild av järnvägens roll i samhället över tid. Visionen ska visa vad vi i branschen ser som viktigt för järnvägens utveckling på lång sikt, och den ska sammanfatta de behov vi gemensamt identifierar.

Varför är visionen viktig – vad ska den göra för jobb?

– Järnvägen spelar en otroligt stor roll i Sveriges utveckling, så har den gjort i 170 år och så kommer det fortsätta framöver. Vi vet att tåget är det mest energieffektiva sättet att resa och transportera gods med och det är vår utgångspunkt. För att vi ska kunna säkerställa att järnvägen fortsätter att bidra på samma sätt i samhället även framåt i tiden behövs en vision som stakar ut riktningen.

SJ har under året lanserat initiativet Omtag svensk järnväg. Hur hänger det ihop med järnvägens vision?

– Man kan säga att visionen stakar ut riktningen för utvecklingen av järnvägssystemet, och Omtag svensk järnväg skapar förutsättningar för att realisera visionen. En bärande tanke bakom Omtaget är att lyfta fram värdet av ett effektivt transportsystem där järnvägen är en stark ryggrad som bidrar till att öka tillväxten och Sveriges konkurrenskraft. Vi ska också ta fram konstruktiva förslag till hur järnvägssystemet kan utvecklas. Med Omtaget vill vi förbättra förutsättningarna för det, och vi samarbetar med JBS i visionsfrågan. Självklart bjuder vi också in andra aktörer så att vi tillsammans kan söka kunskap om och lösningar för hur ett modernt och effektivt transport- och järnvägssystem kan se ut.

Var befinner ni er i arbetet med järnvägens vision?

– Vi är i början av arbetet och JBS styrelse kommer under hösten vara motor för visionsarbetet och äga processen. De två styrelsemöten som återstår i höst kommer att till stor del ägnas åt att driva det arbetet framåt.

Fakta – övriga frågor som diskuterades under styrelsemötet

Ankommande tåg i oskyddade plankorsningar

Under 2022 genomfördes projektet ”varning för ankommande tåg i oskyddade plankorsningar”. Syftet var att hitta sätt att nyttja ny teknik för att minska antalet olyckor i plankorsningar.

Den lösning som togs fram går i korthet ut på att fånga upp information om tågens exakta position som sedan skickas ut till olika appar som tex Spotify, träningsappar och SOS alarm. Därigenom kan personer som rör sig i området få varningar om att tåg är i närheten genom så kallade VFT (varning för tåg). Det gäller även för industrin och t ex Volvo Cars ser möjligheter att förse sina förare med samma information. Arbetet fortgår under 2023.

EU-kommissionens förslag till ny reglering av kapacitetstilldelning

I juli antog EU-kommissionen ett nytt förslag till förordning som bl.a. ska reglera hur
infrastrukturförvaltare tilldelar kapacitet på järnvägen. Syftet är att öka kapaciteten på de europeiska järnvägsnäten och underlätta för gränsöverskridande trafik.

Den nya processen ska implementeras successivt med start 2026 och vara genomförd 2030. Inför kommande förhandlingar mellan EU:s medlemsländer har Regeringskansliet skickat förslaget på remiss och sista svarsdag är 30 september.

De föreslagna förändringarna kommer få stor påverkan på hur kapacitetstilldelningen på svenska järnvägar hanteras och JBS följer utvecklingen i frågan.

Arbetet i JBS prioriterade initiativ Kompetensförsörjning, Tillsammans för tåg i tid (TTT) samt Trafik- och resenärsinformation.

Styrelsen fick information om status och aktiviteter inom respektive initiativ.